tisdag 22 maj 2012

Lova 7 månader


Det här inlägget är också några dagar för sent, denna gång på grund av feber. Fyra och en halv dag och jag vet inte vem av oss som är tröttast. Mammigaste ungen i världen blev ännu mammigare, jag trodde inte det var möjligt. Men nu är du som tur är frisk igen. Men jag får inte gå ut ur rummet förrän du gråter och ropar mammamamma. Måste vara nån fas just nu gissar jag. Det innebär också att du just nu sover i vår säng i stort sett hela nätterna.

Du kryper inte än men går ner på alla fyra från sittande och slänger dig framåt för att nå något som ligger en bit bort. Konstigt nog kommer du långt fast du är så liten, inte ens mitt i sängen är säkert längre. Inte en enda tand har hittat ut heller, vilket är skönt då det här med avvänjning av amning inte är så populärt. Du tuttar flera gånger per natt (jag gav upp det här med att du skulle sluta efter sju nätter då jag bara ville sova) och jag försökte ta bort det sista amningstillfället på dagen igår men då var du så sur hela kvällen och försökte dra av mig tröjan. Vi får ta det sakta men säkert för nu vill jag snart ha mina tuttar ifred.

Du äter det mesta i matväg så länge det kommer från en burk, hemlagat var tydligen ingen höjdare. Inte heller broccoli trots att det var en burk.

Du har stl 68/74 i kläder och 4 i blöjor.

1 kommentar:

  1. Sötisen!1 Ja, det är ingen idé att kämpa med mat har jag också insett. Man sliter bara ut sig själv och det kommer att lösa sig av sig själv när barnet är redo! Vi får stå ut helt enkelt! :-) Kram

    SvaraRadera